Eftersnack: Romantiklängtan och abortstatistik

I Ottar #2 2009 skrev RFSU:s ordförande Lena Lennerhed en artikel om den retorik som används i debatten kring abort. Lars Ängquist reagerade:

Hej,

Jag ser vissa problem vid tolkandet av den typ av forskningsobservationer som Lena Lennerhed diskuterar i sin text. I detta fall gällande efterverkningar av att ha genomgått en abort. Det finns olika sätt att genom empirisk forskning göra detta – man kan a) undersöka i vilken omfattning kvinnor får problem efter en abort, och i så fall vilka faktorer som verkar vara kopplade till detta. Detta skulle kunna kallas för undersökningar angående kvinnornas absoluta välmående.

Och b) undersöka hur dessa kvinnor mår i jämförelse med en annan kompletterande grupp kvinnor. I linje med definitionen ovan skulle det kunna kallas för en undersökning av kvinnornas relativa välmående.

Inbyggt i både a) och b) finns det möjligheter att dra tendentiösa slutsatser. Genom – omedvetet eller medvetet – okritiskt definierande av jämförelsegruppen kan man dra slutsatser som det inte finns fog för. Detta kan utnyttjas för egna underliggande syften, till exempel – som även Lennerhed lyfter fram – i form av att fälla förment vetenskapliga omdömen som egentligen är vagt förklädda etiska sådana. Om man vill motivera att abort är fel – inte i moralisk mening men i en mening kopplad till kvinnornas lidande (dvs brist på välmående) – så är det inte berättigat att jämföra hur dessa kvinnor mår med en allmän grupp av ”kvinnor på gatan”.

Den gruppen som man egentligen skulle vilja jämföra med – och som tyvärr är oåtkomlig – är ju exakt samma kvinnor, i det fallet de hade fullföljt sina graviditeter.

Det kan lätt bli tendentiöst om man maniskt fokuserar på att si eller så många kvinnor rent faktiskt mår dåligt efter en abort utan att ta hänsyn till vilken situation de har befunnit sig i innan beslutet om abort har tagits. Relevansen av diskussioner kopplade kring till exempel begrepp som ”Post Abortion Syndrome” blir mer tydlig först då även sammankopplade observationer gällande ”Pre Abortion Syndrome” gör entré i debattmanegen.

/Lars Ängquist, statistiker och medlem i RFSU.

Det kan lätt bli tendentiöst om man maniskt fokuserar på att si eller så många kvinnor mår dåligt efter en abort utan att ta hänsyn till vilken situation de har befunnit sig i innan beslutet om abort.

Lena Lennerhed svarar:

Hej Lars,

tack för kommentarer. Precis som du skriver rymmer frågan om aborters eventuella följder för kvinnors psykiska välmående en del fällor och problem. Men det är samtidigt viktigt att vi har tillgång till korrekt information, för kvinnors skull och för att motverka mytbildning. I en del äldre svenska studier togs hänsyn till kvinnans psykiska tillstånd såväl före som efter abort och man konstaterade att de som uppvisade psykiska besvär efter en abort troligen haft dessa även före aborten.

På 1960-talet gjorde läkaren Kerstin Höök en undersökning där hon visade att många kvinnor som nekats legal abort och därmed tvingats föda barn fick psykiska svårigheter och problem i livet längre fram. Så Lars, det finns fler studier än de jag refererade till. Men Post Abortion Syndrome är som sagt inte en erkänd diagnos utan snarare en myt.

En annan läsare har hört av sig om Ottar #1 2009 med tema Ensamhetens kön:

Apropå Ottarnumret om ensamliv så vill jag höra av mig. (…) Har adhd och är förtidspensionär. Har haft kvinnorelationer för många år sen men har inte haft kvinna på länge på grund av att jag insåg att jag är bög vid 50 års ålder.  (…) Det bästa med bögar är att det är lätt att ragga men tråkigt att det är så svårt att hitta en fast partner. (…) Jag är livrädd att jag inte ska hitta någon partner, är ju redan 54 år. Gayvärlden är så åldersfixerad. Skulle vilja bli uppvaktad med blommor och en romantisk kväll av en man. Har aldrig blivit det.

/Joakim

”Mitt emellan facktidning och kulturtidskrift är Ottar alltid något uppfriskande seriöst och allvarsamt, oavsett om artiklarna handlar om en ny våg av feministisk porr eller familjefrågor.”

Aftonbladets Kristoffer Folkhammar gillar Ottar #3 2009

Vad tycker du? Har du åsikter om Ottar eller vill dela med dig av reaktioner på saker du läst i numret, maila oss! Adressen är ottar@rfsu.se

 

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 4 2009) 

Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!